Kaligano

Kalinago

" Dominicas - Urfolk"

Se Kalinagos egen hemsida, klicka här

 

Av Dominicas närmare 73 000 invånare är omkring 3 000 karibindianer. Själva kallar de sig Kalinago. När Columbus på sin fjärde resa till Västindien 1502 steg i land på Dominica som förste europé var det detta folk han mötte.

 

I dag har kariberna förlorat sitt språk och sina gamla seder. De lever i stort sett som andra dominiker. Vardagsspråket är en blandning av franska och afrikanska språk som de svarta slavarna utvecklade. I skolan lär sig barnen engelska som är Dominicas officiella språk. Det som skiljer kariberna från resten av befolkningen är utseendet. De har en ljusare hudfärg än den svarta majoriteten och rakt svart hår.

 

Kalinago har sina rötter i norra Sydamerika. De var inte de första invånarna på Dominica. Flera tusen år tidigare hade människor börjat färdas över havet från Orinocos delta till de öar som nu kallas Små Antillerna, bland dem Dominica. Kariberna kom samma väg i början av 1400-talet.

 

Nutida forskning som redovisats av Dominicas historiker Lennox Honychurch visar att Dominica var bebott från omkring år 3000 före Kristus. Dessa förhistoriska människor levde ett primitivt liv som jägare och samlare. De försvann när en folkgrupp som kallades Taino omkring år 400 före Kristus började befolka ökedjan. De spred sig över hela den karibiska övärlden, från Trinidad i söder till Bahamas i norr. Taino utvecklade en fredlig kultur som jordbrukare, fiskare, jägare och hantverkare och odlade kulturväxter som kassava och sötpotatis. En grupp som kallade sig Igneri slog sig ned på Dominica och andra öar mellan nuvarande Guadeloupe i norr och Grenada i söder. Det var detta folk som kariberna först mötte och så småningom sammansmälte med när de började sin vandring längs kedjan av öar.

 

Kariberna var erövrare. Männen färdades från ö till ö i sina kanoter av urholkade trädstammar. De var beväpnade med spjut och pilbågar. När de nådde en ö överföll de och besegrade den fredliga befolkningen. Männen dödades medan kvinnorna tvingades att ”gifta sig” med de nya herrarna. När européerna började kolonisera denna övärld på 1500-talet behärskade kariberna alla öar från Trinidad i söder till Puerto Rico i norr utom Barbados som de inte kände till.

 

Kariberna gjorde våldsamt motstånd mot inkräktarna, vare sig dessa var engelsmän, fransmän eller holländare. Men fienderna var övermäktiga med sina gevär och kanoner. Under 1600-talet utrotades kariberna överallt utom på öarna Dominica och S:t Vincent. De få som överlevde massakrerna på de andra öarna anslöt sig till sina stamfränder på Dominica som blev karibernas starkaste fäste.

 

Under 1600-talets och 1700-talets kolonialkrig mellan England och Frankrike decimerades antalet kariber kraftigt. Vid mitten av 1600-talet uppskattades antalet kariber till omkring 5 000. 100 år senare var antalet nere i omkring 200. Denna sista rest trängdes undan till ett otillgängligt område i nordöstra Dominica där den anvisades ett reservat vid Atlantkusten. Kariberna har sedan dess åter vuxit i antal och reservatet som numera kallas Carib Territory eller Kalinago Territory har utökats.

 

I Carib Territory är jordbruk huvudnäringen men turismen får allt större betydelse. Marken ägs kollektivt av kariberna men brukas av enskilda bönder. Deras odlingslotter är spridda över hela territoriet. Människorna bor i åtta byar, små samhällen utmed en landsväg som löper genom territoriet. De flesta bostäderna är enkla trähus men allt fler hus byggs i betong och tegel. Territoriet har två statliga grundskolor, den ena med högstadium, och en fristående skola som drivs av ett religiöst samfund. För gymnasieutbildning hänvisas kariberna till skolor utanför territoriet. Varje by har en förskola.

 

Territoriet styrs av en hövding och ett råd (Carib Council) med sex ledamöter. Både hövdingen och rådet väljs i allmänna val för femårsperioder. Territoriet utgör en egen valkrets som väljer en ledamot i landets parlament. En medlem av regeringen är minister för karibfrågor.

 

Matlagning
Karibier i krig
Kanot av gammal modell
Dagens fiskebåtar

SWEDOM stöder förskolorna och två bibliotek. Bibliotek som startades 1999 av Stockholms FN-förening med hjälp av bidrag från SIDA.

 

Gåvor från SWEDOM:s medlemmar finansierar inköp av material som förskolorna behöver samt böcker och datorer till biblioteken.

Copyright © All Rights Reserved Swedom "Vänskapsföreningen Sverige - Dominica"